Här följer ett bokmanus “Springandes genom livet” skriven av Amanda, en ung kvinna vars pappa fick en kraftig stroke.
Jag är vaken men vill inte öppna ögonen. Trots att de är slutna känner jag hur en trött vintersol lyser upp rummet. Det betyder att jag måste ha somnat till slut och sovit alldeles för länge. Jag är inte säker på när solen går upp om morgnarna men är övertygad om att det måste vara efter klockan 7.
