Ny studie ska minska risken för stroke efter hjärtkirurgi

En ny, omfattande forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet ska undersöka om en enkel metod kan minska risken för förmaksflimmer och därmed också stroke efter hjärtkirurgi. Förmaksflimmer är en vanlig komplikation efter hjärtoperation, och varje år drabbas cirka 2 000 patienter i Sverige, vilket innebär ökad risk för stroke, njursvikt, längre vårdtid och i vissa fall även högre dödlighet. Studien, som går under namnet PROPER, finansieras av Vetenskapsrådet med ett anslag på 17,7 miljoner kronor.

Vad är förmaksflimmer efter hjärtkirurgi och varför är det farligt?

Efter hjärtkirurgi uppstår förmaksflimmer ofta som en följd av förändringar i hjärtats struktur och den påverkan som själva operationen har på hjärtat. Utöver detta kan vätskeansamling i hjärtsäcken leda till inflammation, vilket i sin tur kan trigga förmaksflimmer. Förmaksflimmer innebär att hjärtat slår oregelbundet, vilket kan orsaka blodproppar som leder till stroke.

För att minska risken för vätskeansamling och inflammation sätter kirurger idag in dränage under och efter operationen för att leda bort blod och annan vätska från hjärtsäcken. Standardbehandlingen innebär att dränaget placeras framför hjärtat (anteriort dränage). Men nu ska forskarna undersöka om en annan placering av dränaget – bakom hjärtat, ett så kallat posteriort dränage – kan minska risken för förmaksflimmer ytterligare.

En studie med potential att förbättra vården

PROPER-studien, som leds av Igor Zindovic, biträdande överläkare inom thoraxkirurgi på Skånes universitetssjukhus och docent vid Lunds universitet, kommer att omfatta totalt 624 patienter. Deltagarna delas in i två grupper: en grupp som får den nuvarande standardbehandlingen med anteriort dränage och en grupp som får förlängd behandling med posteriort dränage. Patienterna kommer att följas upp noga efter operationen, bland annat med hjälp av en hjärtmonitor som sätts som ett förband på bröstkorgen under de två första veckorna efter operation.

– ”Vi kommer att följa patienterna noggrant för att se hur många som utvecklar förmaksflimmer de första sju dagarna efter operationen. Dessutom kommer vi att analysera behovet av blodförtunnande läkemedel, risken för stroke eller blödningar, dödlighet, återhämtning och patienternas upplevda livskvalitet”, säger Igor Zindovic.

Studien, som pågår till 2028, är ett samarbete mellan åtta sjukhus i Norden, varav fyra i Sverige. Om resultaten visar sig positiva skulle den nya metoden kunna införas i vården relativt snabbt.

– ”Om vår hypotes stämmer kommer vi att kunna minska risken för förmaksflimmer med minst 30 procent. Det innebär att vi skulle kunna förhindra förmaksflimmer hos 500–1 000 patienter varje år, vilket inte bara skulle förbättra livskvaliteten för den enskilda patienten, utan också minska belastningen på sjukvården”, säger Igor Zindovic.

Strokeförbundet välkomnar forskningssatsningen

Strokeförbundets ordförande, Carina Petersson, kommenterar den nya studien:
– ”Det är glädjande att det görs satsningar på forskning som kan minska risken för stroke efter hjärtkirurgi. Om metoden visar sig effektiv kan det få stor betydelse för många patienter och deras anhöriga. Vi ser fram emot att följa denna lovande studie.”

Fakta om PROPER-studien

Projekttitel:
PROPER – Förlängd behandling med posteriort perikarddränage för reduktion av postoperativt förmaksflimmer efter hjärtkirurgi

Studieomfattning:
624 patienter från åtta sjukhus i Norden, varav fyra i Sverige

Studieperiod:
2024–2028

Anslag:
17 741 200 kronor från Vetenskapsrådet

Medelsförvaltare:
Region Skåne

Källa:
Skånes universitetssjukhus