Elis och Mille var bara små barn när deras mamma Åsa fick en stroke 2017. I somras fick de en idé att använda sin kreativitet för att göra skillnad. Genom att tillverka och sälja armband, där hälften av vinsten går till Strokefonden, vill systrarna öka medvetenheten om stroke och bidra till forskningen – allt med en stark känsla av gemenskap och viljan att hjälpa.
Armband som symbol för gemenskap
I ett hem fyllt av skratt, katter och färgglada armband möter jag Elis och Mille, två systrar på 11 och 8 år, som trots sin unga ålder har tagit initiativ till att hjälpa andra. Deras mamma, Åsa, drabbades av en stroke när Elis var två och Mille bara sju månader gammal. En stroke orsakad av ett medfött fel i Åsas hjärna. Nu, flera år senare, har systrarna funnit ett sätt att göra något meningsfullt – de gör och säljer armband för att samla in pengar till Strokefonden.
Det var i somras, under ett besök hos mormor, som idén väcktes. Flickorna, som alltid älskat att pyssla och att umgås med familjens katter, började skapa armband tillsammans. Mormor, som själv brukade skänka pengar till Strokefonden, uppmuntrade dem att göra detsamma. Snart gick systrarna längs stranden och sålde sina handgjorda armband för 20 kronor styck, där hälften av vinsten gick till Strokefonden.
Samarbete och styrka

”Vi tänkte att det skulle vara lättare att sälja när man berättade att pengarna gick till något bra,” berättar Mille, som modigt gick fram till folk och frågade om de ville köpa ett armband. ”Elis är inte lika modig som jag,” skrattar hon, medan Elis, som gjorde de flesta av armbanden, nickar instämmande. Det blev snabbt tydligt att deras gemensamma styrka låg i deras samarbete – Elis skapar och Mille säljer.
När de sålde sina armband pekade de ofta på sin mamma, som satt i rullstol den dagen på grund av smärta i fötterna, och sa: ”Det är min mamma.” Det gjorde starkt intryck på många, och flera valde att stödja deras insamling.
Hjälpsamhet i bakgrunden
Under intervjun finns Mathias, Åsas sambo, hjälpsam i bakgrunden. Han ser till att fika är ordnat och byter diskret ut min kaffemugg till en AIK-mugg när han hör att jag är AIKare, en gest som får mig att le. Medan flickorna får stå i centrum, är Mathias hela tiden där för att stötta utan att ta fokus från dem.
Livet efter en stroke
Bakom flickornas leenden och deras glada energi finns dock en verklighet som ibland kan varar tuff även för modiga flickor. Att ha en mamma som haft en stroke har inte alltid varit lätt. ”Ibland tycker vi att det är jobbigt att mamma sitter i rullstol,” berättar Elis. ”Och ibland börjar hon gråta utan att vi förstår varför. Det är lite pinsamt ” säger Mille.” Men trots det svåra har flickorna hittat sätt att hantera situationen, både genom deras kreativa arbete och deras förmåga att prata om sina känslor.
Deras mamma Åsa, har lärt sina döttrar vikten av att vara stark och envis, även när livet blir tufft. Och att det är helt ok att det känns lite jobbigt och pinsamt ”Det är viktigt att folk får veta mer om stroke och om hur det kan påverka både den drabbade och deras familjer,” säger Åsa, som är stolt över sina döttrar och deras initiativ.
Ett initiativ som fortsätter
Elis och Mille, som går i den svensk-finska skolan och älskar gymnastik, berättar att de kommer fortsätta göra armband och sälja dem när de har tid. De har till och med planer på att sätta upp lappar där de uppmanar folk att skänka pengar till Strokefonden. ”Vi vill att folk ska förstå hur viktigt det är med strokeforskning,” säger Elis med eftertryck.
Deras initiativ är mer än bara en insamling – det är ett uttryck för gemenskap och styrka, där två systrar tillsammans gör en skillnad för andra som drabbats av stroke. Och medan de fortfarande är unga, har de visat att även små handlingar kan ha stor betydelse. ”Det handlar om att hjälpa till och göra något bra med pengarna,” säger Mille.
När jag lämnar flickornas hem har jag tre armband med mig – ett rött, ett svart-vitt som Mille valt för att det matchade min klänning, och ett AIK-armband som Elis noggrant har tillverkat. Det röda armbandet valde jag med en särskild tanke. Åsa fick sin stroke på Alla hjärtans dag 2017, vilket gör det röda armbandet till en symbol för både dagen och den kärlek och styrka som flickorna och deras mamma delar. Och även om armbanden är enkla, gjorda av små färgglada gummiband, så representerar de något mycket större – gemenskap, omtanke och en vilja att göra skillnad.
Text och Foto: Elisabeth Sundström Graversen
