Kan vi stärka hjärnan innan en stroke inträffar?

Varje år drabbas tusentals svenskar av stroke. För personer med typ 2-diabetes blir konsekvenserna ofta allvarligare och återhämtningen svårare. Nu vill forskare vid Karolinska Institutet ta ett helt nytt grepp: i stället för att bara behandla stroken när den väl har inträffat undersöker de om hjärnan kan förberedas långt i förväg. Bakom forskningen står docent Cesare Patrone, vars arbete fått stöd från Strokefonden.

Cesare, kan vi göra hjärnan mer motståndskraftig innan en stroke inträffar?

– Det är den frågan vi försöker besvara. Traditionellt har strokeforskningen handlat om att minska risken att drabbas av stroke eller behandla skadan när den redan har uppstått. Vi vill undersöka om det går att stärka hjärnans motståndskraft redan innan en stroke inträffar.

– Vi tror att en förbättrad ämnesomsättning och viktminskning kan göra hjärnan bättre rustad att klara en stroke och återhämta sig efteråt. Om det stämmer skulle det öppna ett helt nytt sätt att förebygga funktionsnedsättning hos personer som löper hög risk att drabbas.

Hur kom ni på den tanken?

– Vi har forskat på GLP-1-läkemedel under många år. Från början såg vi att de kunde skydda hjärnan om de gavs i samband med en stroke. Men sedan gjorde vi en oväntad upptäckt. Möss som hade fått läkemedlen långt innan de drabbades av stroke återhämtade sig också bättre, trots att läkemedlet inte längre fanns kvar i kroppen när stroken inträffade.

– Det fick oss att fundera på om det egentligen var den förbättrade ämnesomsättningen och viktminskningen som gjorde hjärnan mer motståndskraftig. När vi sedan testade hypotesen såg vi att viktminskning före stroke faktiskt förbättrade återhämtningen i våra djurmodeller.

Varför är det extra viktigt för personer med typ 2-diabetes?

– Vi vet ännu inte alla orsaker, men diabetes påverkar både hjärnan och blodkärlen negativt. Efter en stroke måste hjärnan reparera sig själv och skapa nya nervkopplingar. Den processen verkar fungera sämre hos personer med diabetes.

– Högt blodsocker, insulinresistens och störd ämnesomsättning påverkar hjärnans hälsa. Många har också högt blodtryck och skador på blodkärlen, vilket försämrar blodflödet och gör återhämtningen svårare. Kort sagt försämrar diabetes kroppens egen förmåga att reparera skador. Därför är behovet av nya behandlingsstrategier stort.

Vad hoppas ni kunna visa?

– Just nu analyserar vi data från flera svenska hälsoregister där vi följer en stor grupp personer med typ 2-diabetes som senare drabbats av stroke. Vi undersöker om de som behandlats med GLP-1-läkemedel före stroken återhämtar sig bättre än andra. De första resultaten ser lovande ut, men observationsstudier kan inte bevisa orsak och verkan. Om resultaten håller hoppas vi att de ska bana väg för kliniska prövningar där vi kan testa om viktminskning och GLP-1-behandling verkligen förbättrar återhämtningen efter stroke.

– En stor fördel är att läkemedlen redan används i vården mot diabetes och obesitas. Om de också visar sig minska funktionsnedsättningen efter stroke kan vägen till patienterna bli betydligt kortare än om ett helt nytt läkemedel måste utvecklas.

Vad betyder Strokefondens stöd?

– Det betyder oerhört mycket. Forskning är ett maraton, inte en sprint. Många viktiga upptäckter börjar som små och riskfyllda projekt som behöver finansiering innan de kan växa. Tack vare Strokefondens stöd kunde vi redan 2010 ta de första stegen och visa att GLP-1-läkemedel kunde förbättra återhämtningen efter stroke i djurförsök. De resultaten lade grunden för de kliniska studier vi bedriver idag. Utan det stödet hade vi aldrig kunnat samla den kunskap som nu gör det möjligt att ta forskningen vidare.

– Jag är övertygad om att Strokefonden hjälper vår forskning att ta steget från laboratoriet till patienterna. Det ger oss möjlighet att hitta nya sätt att minska funktionsnedsättning efter stroke och förbättra människors liv.