Det visar en studie som en grupp forskare har gjort och som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften BMC Neurology. Forskarna har följt patienterna under fem år.

– Stroke, som orsakas av syrebrist i hjärnan, antingen på grund av blodpropp eller blödning i hjärnans blodkärl, är den näst vanligaste orsaken till död och bestående funktionsnedsättning i världen. Dock överlever de flesta människor som drabbas. De kan återgå till sitt tidigare boende och klara sig ungefär som innan de blev sjuka efter vårdtiden på sjukhuset. Samtidigt lever många med stroke och dess konsekvenser under lång tid.

Självständigt liv

Det berättar Åsa Rejnö, sjuksköterska vid Skaraborgs sjukhus i Skövde och docent i omvårdnad på Högskolan Väst i Trollhättan. Hon har tillsammans med forskarkollegorna Eric Bertholds, vid tiden för studien överläkare vid samma sjukhus och Salmir Nasic, statistiker, också på Skaraborgs sjukhus i Skövde, Kerstin Bjälkefur, sjuksköterska Lidköpings kommun, samt överläkaren Katarina Jood från Göteborgs universitet följt personer som drabbades av stroke under åren 2007 – 2009 och som vårdades vid Skaraborgs sjukhus.

Forskargruppen visar att drygt tre gånger så många av de intervjuade patienterna som lever ett självständigt liv efter stroken bedömer sin hälsa som god. Detta jämfört med de som är beroende av stöd och hjälp från andra.

– Vi följde patienterna med årliga enkäter under de första fem åren efter stroke. Enkäterna innehöll frågor om var och hur de bodde, hur de bedömde sin hälsa, hur de klarade sig i vardagen, vilket stöd och vilken hjälp de fått efter sin stroke. Dessutom om de var nöjda med hjälpen och om de fått sina behov av stöd och hjälp tillgodosedda. Enkäten innehöll också frågor om läkemedelsbehandling och symtom efter stroke, säger Kerstin Bjälkefur, sjuksköterska Lidköpings kommun.

Viktigt för folkhälsan

Hur personerna bedömer sin hälsa påverkades framförallt av om de drabbats smärta eller depression, möjlighet att genomföra aktiviteter och den egna upplevelsen av att inte ha fått behovet av stöd och hjälp tillgodosett.

– För de patienter som levde ett självständigt liv var möjligheten till fysisk aktivitet viktig för att uppleva sin hälsa som god, medan deltagande i sociala aktiviteter var mer betydelsefull för de som var beroende av stöd och hjälp, säger sjuksköterskan Åsa Rejnö.

Forskarnas fynd visar att det finns förhållanden som är möjliga att påverka för att bättre stötta personer efter stroke, vilket skulle kunna påverka upplevelsen av den egna skattade hälsan i positiv riktning.

– Därför är kunskaperna från studien viktiga ur ett folkhälsoperspektiv, menar Kerstin Bjälkefur.

Artikeln har rubriken Self-rated health over the first five years after stroke.

Här kan man läsa artikeln  i sin helhet

Här är artikelns referens:

Bjälkefur, K., Nasic, S., Bertholds, E., Jood, K., & Rejnö, Å. (2020). Self-rated health over the first five years after stroke. BMC Neurol, 20(1), 389. doi:10.1186/s12883-020-01956-1