Nationella riktlinjer
Som patient och anhörig kan det vara bra att ha kännedom om riktlinjerna för att veta vad som anses vara en god strokevård och rehabilitering. Socialstyrelsens nationella strokeriktlinjer från 2018 framhäver inte bara insatser i det akuta skedet utan även rehabilitering i tidig och sen fas.
Enligt de nya riktlinjerna bör strokepatienter omedelbart tas in på sjukhusets strokeenhet. En strokeenhet ska erbjuda akut vård och tidig rehabilitering. Patienter med måttlig till svår stroke, som har stort kvarvarande rehabiliteringsbehov, bör erbjudas multidisciplinär teambaserad rehabilitering inom slutenvård.
Patienter med lindrig till måttlig stroke bör erbjudas tidig understödd utskrivning till hemmet, där ett multidisciplinärt stroketeam koordinerar och utför rehabilitering på aktiviteter i dagliga livet (ADL) i hemmiljön. Kvarstående rehabiliteringsbehov behöver identifieras genom en tidig strukturerad uppföljning och följas av individanpassade rehabiliteringsinsatser såväl i tidig som i sen fas.
Socialstyrelsen genomförde under 2019-2020 en översyn av de nationella riktlinjerna för vård vid stroke. Översynen ledde till sex nya och fem uppdaterade rekommendationer.
Klicka här för att läsa, ladda ner eller beställa de nationella riktlinjer för vård vid stroke. Du omdirigeras till Socialstyrelsens hemsida.
Fördjupning om stroke
Här hittar du länkar till Nationella riktlinjer för strokesjukvård, kvalitetsregistret Riksstroke, information om stroke och körkort, dessutom annan information kring stroke som kan vara intressant för den som vill fördjupa sig i ämnet. Klicka här om du vill lära dig mer allmänt om stroke och dess konsekvenser.
Sussi Wensmark har fått sin stroke klassad som arbetsskada och har därmed beviljats livränta av Försäkringskassan. Vägen har varit lång från det hon fick sin stroke i november 2017 tills dess Försäkringskassan fattade sitt beslut i juni 2021. Artikeln publicerades i förbundets medlemstidning StrokeKontakt (nr 3 2021.) På sidan finns också länkar om stroke och arbetsskador.
I en Hälso- och Sjukvårdsrapport 2018, från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) beskrivs den aktuella utvecklingen i hälso- och sjukvården, nationellt men även med jämförelser på region och landstingsnivå. Några sjukdomsgrupper presenteras utförligt, däribland stroke.
Här kan du läsa och ladda ner de Nationella riktlinjerna som kom 2018. Dessa riktlinjer fokuserar inte enbart på den akuta vården utan har även ett stort fokus på vikten av rehabilitering.
Kvalitetsregistret Riksstroke har gjort en rapport (publicerad 2019) särskilt avsedd att läsas av patienter och närstående. Den spänner från tre månader till och med fem år efter stroke.
Riksstroke är ett kvalitetsregister. Syftet med Riksstroke är att bidra till att strokesjukvården i Sverige håller en hög kvalitet och uppnår samma goda standard i alla delar av landet. Här finns patient- och anhörigupplevda data, även lång tid efter stroke.
Post-Stroke Checklistan (PSC) är framtagen av WSO (World Stroke Organization) för att i första hand hjälpa vårdgivare att identifiera problem efter stroke. Men du kan själv ta med checklistan till din vårdgivare som referens för vilka frågor som du vill ta upp.
Ett flertal framgångsfaktorer har visat sig påverka strokevårdens kvalitet i landstingen visar en rapport från SKL.
På den här hemsidan kan du läsa mer om hjärntrötthet.
Dessa riktlinjer ska vara ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom vård och omsorg av personer med ohälsosamma levnadsvanor