Mats Rosvall:
”Det handlar om människors liv – och det går inte att nagga i kanten”
Efter 35 år med strokedrabbade patienter har överläkaren Mats Rosvall svårt att acceptera hur strokevården plockas isär. Som styrelsemedlem i Strokeförbundet vill han ge röst åt dem som kämpar – och åt de solskenshistorier som visar varför specialiserad vård behövs.
När Mats Rosvall talar om strokevården får rösten en tyngd som kommer ur både kunskap och erfarenhet. Han har arbetat med strokedrabbade i över 35 år, mött tusentals patienter och sett utvecklingen gå från hopplöshet till nya medicinska framsteg – och nu, oroande nog, tillbaka mot nedmontering.
– Det ligger mig så otroligt varmt om hjärtat att de drabbade ska ha det bra efter akutvården, säger han.
Mats bor i Södra Sandby utanför Lund och arbetar numera halvtid: två veckor på, två veckor av. Det är ett upplägg som ger honom tid för familjen – och sitt engagemang i Strokeförbundet.
”Skåne hade ingen representant – det var för j-kligt”
För drygt fem år sedan blev Mats invald i förbundsstyrelsen. Han var då redan drivande i Skånes stora strokeförening, och när den tidigare ordföranden upptäckte att Skåne saknade representation nationellt tyckte han att det ”var för jäkligt”.
– Så jag blev nominerad av min förening och invald. Och det kändes helt rätt. Jag är neurolog och har jobbat med stroke hela livet. Det här är mitt område.
En strokevård med stora kontraster och ojämlikheter
Det finns få saker som engagerar Mats mer än strokevårdens utveckling – och tyvärr även dess avveckling.
Man naggar i strokevården nationellt. Det är förfärligt
– Man naggar i strokevården nationellt. Det är förfärligt. Strokeavdelningar läggs ner eller slås ihop med medicin eller kärlkirurgi. Då är det inte strokevård.
Han talar om de nationella riktlinjerna som finns av en anledning – och om vad som händer när de luckras upp.
– Vård på strokeenhet har vetenskapligt bevisad nytta för alla patienter. Och när man slår ihop en strokeenhet med andra specialiteter blir det allmän vård. Det är inte specialiserat. Det är ledsamt och helt oacceptabelt.
Han vet vad som står på spel. Hälsoekonomiska studier är tydliga: görs rehabilitering och uppföljning rätt från början kan människor återfå funktioner, arbete och livskvalitet.
– Det är enkelt: sköter man vården korrekt har patienten mycket bättre förutsättningar att bli bättre – eller helt återställd.
”Som läkare kan jag inte säga allt jag vill – men som föreningsmedlem kan jag”
Det är en anledning till att han engagerar sig i förbundet. Inom vården finns strukturer och budgetramar som gör det svårt att säga ifrån. I föreningsvärlden är det tvärtom.
– Som föreningsmedlem har jag inget ansvar gentemot kliniken – bara mot medlemmarna. Då kan jag vara mycket skarpare i min kritik, och förhoppningsvis påverka mer.
För honom är det viktigt att politikerna får höra de drabbades berättelser, se bristerna och förstå konsekvenserna av neddragningar.
– Medlemmarnas röster väger tungt. Det gör skillnad när de själva berättar hur de drabbats.
”Det finns många solskenshistorier”
Trots frustrationen bär Mats på många ljusa minnen – ögonblick när allt vänder mot alla odds.
Som den 90-åriga kvinnan som kom in på akuten, förlamad på båda sidor efter två stroke. Mats anade att detta inte skulle gå bra. Hon lades i palliativ vård. Allt talade för att slutet var nära.
– Jag gick in på hennes rum två dagar senare, en söndag, och där satt hon upp i sängen: ”Hallå, jag vill ha kaffe och marmeladsmörgås!” Hon kunde prata och röra sig igen! Jag fick ringa de anhöriga och ta bort den palliativa vården, säger han och ler stort.
Eller den unga sångerskan med afasi som inte kunde prata – men som efter propplösande behandling sjöng igen inom ett år.
– Att kunna göra så stor skillnad är fantastiskt.
En utveckling han sett på nära håll
När Mats började sin karriär fanns i princip inga behandlingar för strokedrabbade. Sedan kom trombolys, och den mest akuta delen fortsätter att utvecklas. Trombektomi är en succé.
– I dag är stroke en behandlande specialitet. Man botar oftast inte, men man förlänger livet och förbättrar livssituationen på ett sätt som var helt otänkbart förr.
Katastrofmedicin – och en liten Nils
Utöver strokevården har Mats ett omfattande uppdrag inom katastrofmedicin och Socialstyrelsen. Han sitter med i nationella riktlinjegrupper för stora samhällskriser och ingår i Swedish Rescue Team, beredskapsteamet som rycker ut när svenskar drabbas utomlands.
Men mitt i allt detta finns också något helt annat – lilla barnbarnet Nils.
– Han är 1,5 år och helt underbar. Honom är jag väldigt engagerad i.
Mats bor i villa tillsammans med sin fru, som också är läkare. Deras två vuxna söner arbetar båda inom vården – en läkare, en narkossköterska.
”Rehab är under all kritik”
Om det är något Mats återkommer till, så är det rehabiliteringen.
– Rehab-vårdkedjan fortsätter att kantas av massor av moment 22. Rehabilitering är så otroligt viktigt – och under all kritik. Det finns ingen jämlikhet i landet. Hjälpmedel kostar olika beroende på var du bor. Och det finns för lite personal som kan stroke.
Han suckar.
– Det är märkligt, för var tjugonde minut får någon en stroke i Sverige.
Förebyggande vård som fungerar
Samtidigt ser han också framsteg. Stroke minskar i samhället. Det beror, tror han, på bättre behandling av blodtryck, hjärtsjukdomar och förmaksflimmer – samt ökad kunskap bland allmänheten.
– Ju fler som kollar sitt blodtryck, desto fler liv kan vi rädda.
Mats Rosvall har ägnat ett helt yrkesliv åt strokevård – och fortsätter att kämpa för varje patient.
– Det handlar om människors liv. Man kan inte nagga i kanten på strokevården. Inte någonstans.
