Eftersom hjärnan styr alla våra funktioner kan stroke påverka vilken funktion som helst, beroende på skadans lokalisering och omfattning. Stroke kan ge väldigt olika funktionsnedsättningar; både fysiska och kognitiva (intellektuella), synliga och dolda. Stroke kan också ge sociala konsekvenser, det är lätt att man isolerar sig efter en stroke.

Ingen stroke är den andra helt lik, konsekvenserna efter stroke ser olika ut. Den första tiden efter insjuknandet sker ofta en spontan förbättring. Här nedan kan du läsa om en del av de funktionsnedsättningar som kan följa på stroke.

Halvsidig förlamning/nedsättning, oftast är det ena sidans arm och ben som blir påverkade. Den halvsidiga nedsättningen kan vara av olika grad – allt från hel förlamning till en svaghet eller domning i kroppsdelen.

Kommunikation – afasi. Vid afasi kan du få svårigheter att tala och ibland också med att förstå tilltal och med att läsa, skriva och räkna. Läs mer

Svårigheter med att äta och dricka (dysfagi). Många får svårt med att svälja mat och dryck, framförallt den första tiden efter stroke. Läs mer

Hjärntrötthet. De flesta upplever en hjärntrötthet efter stroke, även kallad fatigue. Hjärntröttheten avtar ofta med tiden, men det kan ta lång tid och för en del blir den bestående. Läs mer

Nedsatt minne. Vanligast är att korttidsminnet påverkas. Då får man lära sig att använda olika kompensatoriska strategier och hjälpmedel.

Nedsatt uppmärksamhet/koncentration. Uppmärksamhetssvårigheter kan göra att det blir svårare att till exempel följa med i ett samtal mellan flera personer, slutföra påbörjade aktiviteter och svårare att lära in nytt.

Spasticitet innebär bland annat att vissa muskler blir spända och stela, dessutom kan man få okontrollerbara rörelser. Cirka en tredjedel av de som får stroke får spasticitet. Men det finns behandling att få, Botulinumtoxin injektion är effektivt genom att det får musklerna avslappnade, men det krävs att man samordnar injektionerna med träning för att det ska få god effekt.

Nedsatt simultankapacitet innebär att du inte klarar av att ha “flera bollar i luften” samtidigt.

Allt tar längre tid. Det du tidigare gjorde automatiskt kräver mycket energi efter en stroke.

Stresskänslighet är vanligt. Det är lätt att stressa upp sig för småsaker. Tidsuppfattningen kan försämras vilket också kan bidra till att stresskänsligheten ökar.

Balanssvårigheter. Ofta kan träning hjälpa så det är viktigt att röra på sig.

Neglekt innebär att inte kunna uppfatta ena sidan av kroppen och inte heller omgivningen – vanligast den vänstra. Det medför till exempel svårigheter att klä på sig med mera. Neglekt blir ofta bättre och genom träning kan det försvinna helt.

Synfältsbortfall är vanligt efter en stroke. Det innebär ibland att halva synfältet försvinner på båda ögonen, åt höger eller vänster.  Det kallas hemianopsi. I andra fall kan en kvadrant av synfältet påverkas och det kallas kvadrantanopsi. Ofta blir synskärpan rakt fram opåverkad. Men om synfältet försvinner åt höger kan läsningen påverkas. För den som får synfältsbortfall kan det bli svårt att orientera sig i början, om halva synfältet försvinner. Men efter en tids anpassning blir ett mindre synfältsbortfall knappt märkbart, och man kan med hjälp av ögonrörelseträning lära sig att kompensera för ett synfältsbortfall och återfå god avsökningsförmåga.

Yrsel är vanligt i början, men avtar ofta någon månad efter insjuknandet.

Urin- och/eller avföringsinkontinens kan uppstå efter stroke, det vill säga svårigheter att tömma/ kontrollera blåsan och tarmen. Vissa kan ha behov av urinkateter eller inkontinensskydd.

Humörsvängningar är vanliga, ibland blir till och med hela personligheten förändrad.

Affektlabilitet innebär svårigheter att kontrollera skratt och gråt, vilket är ganska vanligt efter stroke. Till exempel kan du börja gråta utan att  vara ledsen eller gapskratta utan någon egentlig anledning.

Brist på initiativförmåga är också vanligt efter stroke, viljan kanske finns, men inget blir gjort.

Brist på sjukdomsinsikt. Ofta tar det tid att inse vilka begränsningar man har fått i och med stroke. En del får aldrig insikt utan tror att de kan allt lika bra som förut, vilket givetvis kan skapa problem för omgivningen.

Känselnedsättning kan uppstå i ena kroppshalvan eller delar av den. Stickningar och domningar kan förekomma. Känseln kan också förändras så att man till exempel upplever kyla och värme annorlunda. En del kan känna smärta vid beröring.

Konsekvenser som kan komma i ett senare skede är:
Smärta är vanligt efter stroke. Skuldersmärta drabbar framför allt personer med kvarstående nedsatt rörelseförmåga i armen. Så kallad neuropatisk smärta kan uppstå flera månader efter stroke. Den ger ofta smärta i hela eller delar av den försvagade/förlamade sidan.

Depression eller depressionsliknande tillstånd är vanligt efter stroke. Orsaken kan dels vara en följd av den fysiska hjärnskadan, men även en reaktion på den nya förändrade situationen och förlusten av vissa förmågor. Man hamnar helt enkelt i kris. Det kan dröja flera månader innan den kommer smygande.

Epilepsi. Det är cirka tio procent som får epilepsi inom en femårsperiod efter stroke.

Exempel av STROKE-Riksförbundets informationsmaterial

Text: Daniela Bjarne, sakkunnig STROKE-Riksförbundet
Faktagranskare: Hélène Pessah Rasmussen, överläkare och docent, Skånes universitetssjukhus
Reviderad 2 mars 2021