Vård på en strokeenhet minskar dödlighet, funktionsberoende och behov av institutionsvård, oavsett ålder, kön och svårighetsgraden av stroke.

En strokeenhet är en enhet på sjukhuset som enbart, eller nästan enbart, tar hand om strokepatienter. Där finns ett team med expertkunnande om stroke bestående av läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, fysioterapeuter, logoped, arbetsterapeuter och kurator. Teamet ska även ha tillgång till dietist och psykolog. Teamet samarbetar kring det akuta skedet, omvårdnaden och rehabiliteringen. 

När du blir inlagd på en strokeenhet finns ett fastställt program för åtgärder efter stroke för att undvika och snabbt kunna åtgärda medicinska komplikationer. Rehabilitering startas så fort som möjligt  och under vårdtiden ska du som patient och anhörig få information och utbildning. Den totala vårdtiden på sjukhus förlängs inte med vård på en strokeenhet.

Hur gör vården för att fastställa en strokediagnos?

En misstänkt stroke behöver utredas på sjukhuset omedelbart. En första neurologtest görs redan av ambulanspersonal. På många orter ringer ambulanspersonal in till sjukhuset vid misstanke om stroke, ett så kallat strokelarm. Detta för att förbereda inför ett snabbt omhändertagande för att kunna ge trombolys och/eller trombektomi behandling om möjligt.

Vid ankomst till sjukhus frågar den mottagande läkaren om patientens anamnes, det vill säga patientens sjukdomshistoria. En fördjupad neurologisk test görs enligt en skala kallad NIHSS. Läkaren kartlägger symtomen och försöker lokalisera var skadan sitter. Man undersöker även hjärta samt halskärl. Blodtrycket mäts och EKG tas. Dessutom tas det flera olika blodprover.

Alla som kommer in med misstänkt stroke får genomgå en datortomografi (DT) av hjärnan, om kontrast tillförs vid undersökningen så avbildas även huvudet och halsens kärl. Ibland används magnetkamera (MR) för att få en ytterligare mer detaljerad bild av hjärnan. Med hjälp av DT kan man fastställa om det rör sig om en blödning eller en misstänkt infarkt (propp). Dock syns inte alltid proppen, om det bara har gått kort tid efter insjuknandet. Behandlingen skiljer sig åt beroende på om det är en blödning eller en propp.

Text: Daniela Bjarne, sakkunnig STROKE-Riksförbundet
Faktagranskare: Hélène Pessah Rasmussen, överläkare och docent, Skånes universitetssjukhus
Reviderad 24 feb 2021